Nu skördar jag tomater minst två gånger om dagen och det kan vara svårt att hinna äta upp alla, även om jag äter tomater till varje måltid såhär års. Mitt bästa tips till förädling är att konservera tomaterna i ugnen, på så sätt bevaras tomaternas goda smak. I vinter när jag öppnar en burk påminns jag av sommarens solmogna tomater. Jag har även testat att frysa tomater till vinters pastasåser men det har resulterat i ganska smaklösa och tråkiga sådana. Så förra året bestämde jag mig för att endast konservera tomater i framtiden. 

Såhär gör du: 

• Sterilisera glasburkar och lock i ugnen på 100 grader i 15-20 minuter
• Skiva tomater, vitlök och basilika och tryck i så mycket du kan i glasburkarna 
• Salta, peppra och häll i lite olivolja på toppen
• Sätt i burkarna i ugnen på 120 grader i ugnen, ta ut burkarna när det börjar bubbla. Superenkelt! Supergott!

Den här sidan har inte kommit högst upp på prioriteringslistan den senaste tiden kan man minst sagt säga. Dels så växer det så det knakar i landen, och ska jag vara helt ärlig så har jag prioriterat härliga stunder vid hav och sjö framför att sitta vid datorn. Men här kommer i alla fall lite bilder på våra odlingar just nu. Jag längtar verkligen tills vi kan skörda tomaterna som är min favoritgrönsak! 
 

Som jag utlovade i förra inlägget kommer här ett supergott recept på pesto gjort på Skogslök (Kajp) och nässlor. Att man kan hitta de flesta ingredienserna i naturen och att den dessutom är supernyttig och innehåller massa järn och vitaminer (framförallt A och C) gör att det känns extra bra att både göra och äta den. 

Ingredienser: 
Skogslök 
Nässlor 
Hasselnötter (eller de nötter/frön man föredrar)
Ekologisk olivolja
Ekologisk äppelcidervinäger (gärna egen)
Ekologisk lagrad ost
Salt

Gör så här:
Mixa hasselnötterna i matberedaren, jag använde egna hasselnötter från Agdatorp men förstår att inte alla har tillgång till det eftersom de inte ingår i allemansrätten. Det går bra med de nötter eller frön man föredrar. 

Lägg därefter i lika mycket nässlor som skogslök i matberedaren och mixa tillsammans med olivoljan. Jag vill ha min pesto ganska slät så jag kör matberedaren ganska länge och har i ganska mycket olivolja. 

Häll i den lagrade osten, ju mer ost desto krämigare blir den. 

Smaka avslutningsvis av peston med äppelcidervinäger och salt för att få till den perfekta syran och sältan. 

Så bege er nu ut och ta vara på dessa godsaker som man kan hitta i naturen. Hoppas det ska smaka! 

Man märker att det är vår när det inte finns mycket tid till att skriva här inne. Här kommer i alla fall ett bildregn från senaste veckorna! 
 

Nu är vi uppe 43 lamm, och det är bara ett fåtal tackor kvar som ska lamma så vi ser ljuset i tunneln. Tycker det var lite kul att lammen valde att titta in i kameran, lite som ett skolfoto. 
 

Pappa och jag började riva grishuset för att ta tillvara på virket till ankhuset på hjul som vi håller på att bygga. Det är bra att återvinna både för miljön- och ekonomins skull. Kanske är en självklarhet för en självhushållare. 
 

Vi gjorde vårens första pesto på nässlor, skogslök (kajp) och egna hasselnötter från gården. Recept utlovas i nästa inlägg. 
 

Jag och mamma pricklade ett gäng tomatplantor och nu står det överallt. Tack Gud för att föräldrarna har en glasveranda.
 

Ännu fler plantor!
 

Lucas var på besök hos sina föräldrar i Skåne och plockade "lite" Ramslök. Jag blev överlycklig eftersom de är fridlysta i Blekinge. 
 

Han gjorde pesto på Ramslöken, så nu har vi fryst in till vintern. 
 

Sedan gjorde jag en pizza bianco, med ja Ramslökspesto. Har inte förätit mig på peston än, det är ju så gott!

 

Jag ber om ursäkt för dålig uppdatering här inne den sista tiden. Det har varit mycket med att komma i ordning i huset och så har jag börjat vicka lite som fransklärare, så det har inte riktigt funnits tid och ork till skrivandet. Men nu måste jag bara berätta att det kom två helt fantastiskt söta lamm till världen i lördags. Min älsklingstacka Samba lammade först, precis som jag hade förutspått dagarna innan. Det var två ganska så stora killar, så mamma fick hjälpa till att dra ut båda två. Hipp och Hopp kallar vi dem. Nästa gång kanske det är min tur att behöva dra ut ett lamm? lite skrämmande tanke men det ska nog gå bra! 

Nu har det kommit fem lamm till sedan dess, så vi bor nästan ute i fårhuset nu haha :)

 

Igår satte jag, mamma och Lucas igång årets varmbänk. Vi varvade olika lager med halm och färskt gödsel direkt från hästboxarna. Grävde ungefär 30-40 cm runt varmbänken för att kunna isolera bra med ull från fårklippningen förra helgen. Sedan hällde vi på sex hinkar med varmt vatten för att sätta igång själva processen. Efter det var det dags att ösa på jord som vi tog från trädgården. Det skulle vara ca. 15 cm jord över hela bädden så det blev några skottkärror. Sedan var det bara att lägga på fönster och mattor för att hålla värmen kvar i varmbänken. 

Det känns ganska fantastiskt att vi har allt vi behöver hemma på gården för att göra en sådan här sak. Det kanske är få förunnat och det får mig verkligen att känna tacksamhet. Nu hoppas vi bara att varmbänken sätter igång så att vi kan börja så redan om någon vecka!
 

I lördags var det stora fårklippardagen här på Agdatorp. Jag och mamma hade förberett med grindar och fållor men sedan när klipparen kom visade det sig att han kunde klippa fåren inne i deras vanliga inhängnad. Skönt för oss som fick mindre jobb under dagen och skönt för tackorna som fick gå tillsammans hela tiden.

Allt gick bra med klippningen och tackorna verkar vara i god hälsa inför lamningen som sätter igång om bara några få veckor. Så spännande! 

Igår beställde vi alla fröer, sättpotatis och sättlökar för 2020. Ser verkligen fram emot att påbörja den här odlingssäsongen på riktigt snart! 
 

Gick ut i vårvädret och knäppte några foton. Både djur och människor lever upp dagar som denna! 
 

Imorgon är det stora fårklippardagen så nu hoppas vi att det fina vädret håller i sig. 

Trevlig helg på er!

 

För en vecka sedan flyttade vi in i vårt  hus. Det är mycket kvar att fixa men vi är ändå på god väg. Tänk att  det har bott flera ladugårdskarlar här med sina stora familjer i början och till mitten av 1900-talet. Holgersson, Pettsson och Fritz. Och nu bor vi här. Jag skulle kanske inte kalla mig för ladugårdskarl, men ta hand om djuren gör jag ju precis som de gjorde.

Jag älskar att det finns så många gamla detaljer kvar från den tiden då de bodde här. Bland annat de munblåsta fönsterna, de låga köksbänkarna, rörspisen, kakelugnen och luckan till den gamla bakugnen. Det gör det enklare att tänka hur det var att leva och bo här på den tiden. En sak jag har tänkt på är att man har en väldig uppsikt på vad som sker på gården från det här huset och det måste varit lika praktiskt för Holgersson, Pettsson och Fritz som för mig. 

Man börjar ju undra om det ska bli någon vinter i södra Sverige i år? I flera dagar har jag haft vårkänslor men med ett visst vemod. För man kan ju inte låta bli att tänka att de höga temperaturerna nu mitt i vintern har med klimatförändringarna att göra. Det är såklart jätteskönt att kunna vara ute i landet och fixa redan nu men den tidiga våren påminner om klimatet. 

Igår passade jag och mamma i alla fall på att rensa i varmbänken. I år har vi tänkt att använda ull eftersom vi ändå får det av fåren. Turligt nog har vi klippning i dagarna, vilket passar bra då vi vill sätta igång med varmbänken ganska snart. 

Hönsen verkade i alla fall ha vårkänslor, helt utan vemod! 

Såhär års ekar det ganska tomt i en självhushållares skafferier, i alla fall om vi pratar om färska grönsaker. Därför är jag tacksam för att jag redan under skördetiden tänkte på den kärva vintern och förädlade mycket av de grönsaker som vi odlade. Jag har fryisit in, gjort 3-2-1-lag och mjölksyrat (fermenterat) grönsaker. Det är helt fantastiskt att kunna ta del av 2019 års skörd nu mitt i vintern, om man nu kan kalla det här för vinter. Jag tänkte börja dela med mig av de recept från förra säsongen som jag tyckte blev riktigt bra.

Vi börjar med de ljuvliga ungskonserverade tomaterna, som jag verkligen önskar att jag hade gjort mer av!
Konserveringen är superenkel och tomaterna blir sådär söta precis som man vill att de ska vara. 

• Lägg tomater (delade om de är stora) i rengjorda glasburkar
• Fyll på med vitlök, olivolja, peppar, salt eller andra goda kryddor som du föredrar
• Sätt på locken löst och sätt in burkarna i ugnen på 120 grader
• I ugnen kommer tomaterna börja vätska sig och när det börja bubbla vet man att det är klart.

Jag förvarar sedan mina tomater i jordkällaren, har man inte en sådan är det bra att ställa de  på något annat svalt ställe. De konserverade tomaterna är perfekta att ha i en god tomatsås, lasagne eller dylikt. Jag kommer definitivt satsa på att göra mer av detta och mindre av infrysning den här säsongen för tomaterna bibehåller sin sötma på ett helt annat sätt. 

 

Nu är det nya taket på plats på vårt lilla faluröda hus. Det är såklart enkupigt som det gamla teglet och förhoppningsvis tar det inte så lång tid innan det ser ut att ha några år på nacken. Som självhushållare vill man ju gärna återanvända det gamla men när takpannorna inte ligger still så är det bara att inse att man ibland behöver göra nytt för att inte andra problem ska uppstå. Även om det tar emot lite. Men jag tycker det blev riktigt fint och det lär ju inte behövas ett nytt tak igen under min livstid. 

Vår lilla hall börjar också bli klar. Till den valde vi en okragul färg, fast med en lite mörkare ton, vilket jag tycker ger en gammeldagskänsla. I gårdens magasin hittade jag en fin gammal v-formad hatthylla med fina krokar, som jag har målat i samma gula färg för att ge en platsbyggdkänsla. Jag kan tänka mig att den har suttit i huset tidigare då jag känner igen färgen som var på den från pärlsponten i köket. Det är i alla fall lite kul att tänka att det kanske var så! 

Igår testade jag att göra bivaxtyg efter ha sett hur Marie Mandelmann gjorde i förra veckans avsnitt. Jag har länge försökt hitta något som kan ersätta plast runt matvaror i kylen men har inte riktigt hittat någon optimal lösning. Detta var enkelt att göra själv och jag tror verkligen att det kommer kunna ersätta gladpacken helt i mitt kylskåp. Perfekt för en självhushållare!

Man klipper bara ut några tygbitar från något gammalt tyg hemma och lägger det på en plåt (lägg ett bakplåtspapper i botten, det blir rätt klibbigt), fördela bivaxet jämt över tyget och sätt in i ugnen på 125 grader tills bivaxet har smällt. Sedan är det bara att hänga upp dukarna på en klädlina, de torkar på bara några minuter, sedan är de klara för användning.

Läs Marie Mandelmanns beskrvning här: https://www.koket.se/sa-gor-du-eget-bivaxtyg 

Nu har de första chilifröna grott, redan den 14 januari valde den första att titta fram. Så det tog alltså bara fyra dagar från sådd för den annars långsamma chilin att vakna till liv. Jag hade gissat på det realistiska datumet 22 januari och Lucas på den 13e. Men tji fick jag. 

Men jag bör tillägga att fröna har grott i varierad takt, idag är det den 21 januari och bara elva har tittat fram, vilket är långt ifrån alla. Orsaken vet jag inte. Kanske olika kvalitet på fröna? Kommentera gärna om ni vet.
Så chilisarna får nog  stå kvar på golvvärmen ett litet tag till och vänta  på att deras kompisar kommer ovan jord. 

Det första jag göra när jag kliver upp kl. 7 är att gå ut till djuren. Än så länge är det fortfarande mörkt ute när jag tar mig ut på morgonen. Det är en mysig stund och ofta möts jag av vackert månsken eller en rosa soluppgång. 

På gården finns det ett tio-tal höns och en tupp, 30 får som ska lamma i mars, två baggar och ett stall med plats för tio hästar. Nästan varje morgon fodrar jag hönsen och fåren och kanske en gång i veckan hjälps jag och mamma åt att morgonfodra och släppa ut hästarna. 

Planen är att det även ska flytta in ankor på gården i vår, eftersom jag och Lucas fick det i bröllopspresent av min syster. Tanken är att de ska husera i en damm i en av våra hagar. Till hösten ska vi införskaffa två Fjällkor, dels för att de är trevliga djur men framförallt för mjölken. Det känns som en förutsättning för att kunna bli självförsörjande.  Jag ser framemot att få göra egen ost, creme fraiche, yogurt och mycket annat!
 

Under hösten har vi spånat kring odlingsåret 2020. Hur mycket vi ska odla, vad vi ska odla, hur vi ska odla och hur mycket land vi behöver till odlingen. De största nyheterna är att vi kommer köpa en växttunnel där vi framförallt kommer odla tomater och gurka och att pappa plöjde ett potatisland i höstas till oss nere vid hönshuset. Jag och min man bara älskar tomater, jag tror nästan vi skulle kunna leva på att bara äta pasta med en god tomatsås. Därför känns det som en självklarhet att skapa så bra förutsättningar för våra tomater som möjligt, i form av en växttunnel. I år kommer vi framförallt fokusera på bifftomater som exempelvis  Brandywine samt körsbärstomater och vintertomater. Under förra året odlade vi mycket vindruvstomater men upplevde att de saknar den söttman som finns i de goda körsbärstomaterna.

Potatislandet kommer vara en av grundstenarna i vår självhushållning. Därför behövs det ett stort land som endast är tillägnat potatisen. Vi har räknat ut att vi på fyra vuxna, jag, min man samt mina föräldrar, kommer behöva skörda mer än 100 kg potatis för att den ska räcka i ett år. Av ett kg sättpotatis får man ca 8 kg potatis, och eftersom vi vill skörda mer än 100 kg har vi kommit fram till att sätta 15 kg sättpotatis. Förhoppningsvis räcker det då till sättpotatis för 2021 också. Det här är mitt och Lucas första odlingsår och mina föräldrar har inte odlat för att bli helt självförsörjande på potatis tidigare så vi får helt enkelt ta lärdom från det här året. 

Under 2018 drev mina föräldrar en terapiträdgård på gården, vilket innebär att vi idag har en fantasktiskt fin trädgård med fokus på odling på Agdatorp. I den trädgården odlar vi framförallt i pallkragar men även lite på friland. Nedan listar jag vad vi ska odla där. 

• Morötter i olika färger
• Gul lök, rödlök (ca. 10 kg)
• Bladpersilja
• Myskpumpa
• Squash (gul och grön)
• Fänkål
• Spetskål
• Vitkål
• Romansalld
• Vintersallat
• Huvudsallat
• Rödbetor, gulbetor
• Jordmandel
• Haircot verts
• Bondbönor
• Sojabönor
• Majs (blå)

Under 2019 hade vi ett överflöd av purjolök, grönkål och svartkål och är därför lite trötta på det. Vi har fortfarande mycket kål i landen och hela frysen full så vi tänker att vi inte satsar på det i år. Kanske blir vi mer sugna på det nästa år istället.

 

Sedan oktober har vi skrapat, slipat, fogat, målat och fixat, det är mycket jobb men det känns kul att göra mycket av jobbet själv. Det är ju lite det som är grejen med självhushållning, att man ska ha tid för sånt. Självklart besitter varken jag, min man eller mina föräldrar alla kompetenser och har därför fått ta in hjälp. En murare har putsat om rörspisen i vardagsrummet och gjort några mindre lagningar på vedspisen i köket, vilka vi själva ska måla så fort de torkat. Vi har även tagit in hjälp för att lägga om taket, som tydligen är det allra viktigaste på ett hus. 

Vi har kvar det ursprungliga köket med pärlspont och låga köksbänkar (vi tror att huset är från slutet av 1800-talet men har inget exakt årtal) . Det är klart att vi har en modern spis och kylskåp (vedspisen är fakiskt också relativt ny, även om den står på samma ställe som den gamla) men annars är det orginal. Häromdagen när jag och mamma pratade om vilka som har bott i huset konstaterade jag att det var tur att det var obebott i 50 år, hade någon bott där på 60-70-talet hade säkerligen inte det gamla köket funnits kvar. I köket har vi valt en grönblågrå färg som vi valde efter inspiration som vi fick när vi skrapade väggarna och hittade en ganska lik färg under några lager. Vi har valt att måla in köksinredningen i samma färg, som jag har sett att många gör i sådana här gamla kök. 

Nästa steg är att måla spisarna, börja måla pärlsponten i hallen i en vacker okragul färg  samt måla lister och foder i vardagsrummet så att vi tillsist kan tapetsera där. På ovanvåningen kommmer vi inte att renovera så mycket just nu.

Jag hoppas vi kommer kunna flytta in i början av februari. Men förra målet var att flytta in till jul, så man vet ju aldrig!

 

Något stökigt just nu, men det kommer bli så fint! 

Nytt år innebär ny odlingssäsong (även om vi tjuvstartade redan i december med att sätta årets vitlök). Såhär i början av året känner jag av odlingsivern och vill egentligen börja odla redan nu, även om det inte är riktigt dags ännu. Kanske för att det här är min första odlingssässong när jag är med från start.

Men tacka chilin som man gärna ska börja så redan nu i januari (lite beroende på sort) eftersom den behöver lite extra tid på sig. Vi har mycket chilifrukter kvar från 2019 och fröna som vi använder har legat kvar i sina skidor hela hösten. Nu när fröna är i jorden kan vi använda skidorna i matlagning, så praktiskt! 

Eftersom chilin behöver en temperatur mellan 25-30 grader sätter vi plantorna på golvet i badrummet där det är golvvärme. Sedan när de tittar fram kommer de behöva mer ljus och placeras därför i ett fönster över ett element. 

Inom kort kommer jag publicera vår odlingsplan för 2020!

Livet i stan med långa mötesdagar och bristen på tid till sådant som jag mår bra av fick mig att  börja drömma om ett enklare liv närmre djur och natur. En vardag där man kan styra mer över sin egen tid och göra eget istället för att köpa. Back to basics, som man lite klyschigt säger. 

Så i oktober 2019 följde jag min dröm och flyttade hit till Agdatorp tillsammans med min man Lucas för att börja renovera ett litet falurött hus med vita knutar. Det känns nästan overkligt men samtidigt helt rätt. Vi har så många planer och idéer på gården tillsammans med mina föräldrar som jag längtar  att få fullfölja och dela med mig av.  Här på bloggen kommer jag skriva om min vardag på gården, allt ifrån odlingsplaner och hur det är att försöka leva självhushållande till renoveringen och lamningen i vår och mycket mer så klart.